Mediebrevet #10

– från en expert till en blivande

Jan 30, 2025

🍋🍋🍋

Hola!
Välkomna alla nya prenumeranter! Längst ner finns länkar till mina tidigare brev – så roligt att ni vill hänga med mig på torsdagar, det gör mig glad.

Nu är januari snart förbi. Tacksamt med mer ljus. Våren brukar här i huvudstaden börja ge sig tillkänna redan så här års. Visst, det är bedövande mörkt redan klockan 17, och det kommer ofta snö i februari/mars – men vintergäcken på Adolf Fredriks kyrkogård är både modiga och fina!

Foto: Vårens kanske största påhejare, min pappa Sven-Erik!

Veckans kommunikation: Svara på kritiken

🍋
Många verksamheter hamnar någon gång i läget att de får kritik och det är bråttom att bestämma om ansvariga ska respondera, och i så fall hur. Hög stressnivå – men också ett gyllene tillfälle!

Mitt viktigaste råd:
Bemöt kritiken även om det känns jobbigt. Det finns undantag men dessa är ganska få; ofta är det bäst att ta intervjun och svara på frågorna.

🍋 Om en journalist ringer utan förvarning: Säg att du inte hinner just nu, men att du återkommer klockan XX – då vinner du tid.
🍋 Be att få frågorna direkt (gärna per mejl) så kan du förbereda bra svar.
🍋 Finns det en pressansvarig eller kommunikationschef? Koppla in hen omedelbart. Om inte, eller om ni tillsammans behöver stöd, kan ni göra som andra chefer i blåsväder – kontakta mig så hjälper jag er att fatta bra beslut som landar väl.
🍋 Tänk igenom hur du bäst svarar och öva några gånger innan intervjun. Om det är skriftliga svar – be rätt kollega läsa innan du skickar.

När det finns fog för kritiken bör din respons vara tydlig, empatisk och ansvarstagande. Alltför ofta ser vi politiker och chefer som trots berättigad granskning är vaga eller på tok för kaxiga och vägrar backa ens lite. Det är dåligt, men de är antingen omedvetna om vilka signaler de sänder, eller så gör de det högst medvetet därför att de tror att det är bättre. En del människor ber liksom inte om ursäkt.

Jag tror inte att det är så man i de allra flesta fall vinner förtroende hos sin målgrupp, oavsett om den består av väljare, aktieägare, kunder eller medlemmar. Jag tillhör rådgivarna som tycker att ett visst mått av självkritik i dessa lägen ökar trovärdigheten. Ibland är den till och med avgörande!

Jag anlitas för att hjälpa till när svåra saker ska kommuniceras – en punktinsats gör ofta hela skillnaden mellan oöverstiglig stress och kontroll på läget, vilket är centralt för hur intervjun mottas. Att besvara kritik på ett bra sätt förhindrar det många är mest rädda för – att omgivningen tappar förtroendet.

Alltför ofta kommer exempel på mindre lyckad krishantering, varav det senaste nu i veckan ledde till ytterligare en avgång nära statsminister Ulf Kristersson, för säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm.

Skribenten må vara en känd motståndare till den sittande regeringen, men känslan av bristande förtroende han beskrev i DN häromdagen har han nog gemensamt med ganska många, just därför att det sänder dåliga signaler när makthavare vägrar erkänna att de har gjort något som helst fel:

Det finns många saker att säga om denna härva – troligen vet vi inte allt än – men kommunikationen kunde ha varit klart bättre. Bäst är ju att låta bli att överhuvudtaget skapa en kris, exempelvis genom att göra allt för att undvika att råka lämna kvar hemliga dokument om rikets säkerhet när man är högsta säkerhetspersonen i landet…

Men alla gör fel ibland, och då får man ta kritiken och svara uppriktigt och ödmjukt på den. Exakt hur beror på läget.

I detta fall borde Landerholm ha berättat om misstagen med dokumenten redan när de skedde 2023, och hans chef borde ha tagit avstånd från slarvet men berättat varför han ändå hade överseende. Nu får säkerhetsrådgivaren avgå, och människors förtroende för Ulf Kristersson får (ytterligare) en smäll.

Inte är det vackert. Många gånger är det dessutom helt onödigt att hamna här.🍋

Veckans språk: Svåruttalade ord

🍋🍋

Varje vecka försöker jag ha ett tema för tipsen från en språkpolis. Kom mer än gärna med idéer på teman du vill att jag skriver om!

Den här gången gäller det uttal. Apropå korv (se nedan recept) så finns det ju ett ord som få svenskar kan uttala:

Chorizo
Fel: ~~Choo-ritt-so~~
Rätt: Tjå-riii-så
Tydligt t-ljud i början, INGET t-ljud i mitten, långt i-ljud och å-ljud på slutet! Jag har läst fonetik men tänker att fler förstår om jag beskriver med vanliga bokstäver. Lär dig säga chorizo. Det är mer användbart än du tror!

Venezuela
På samma sätt heter det inte (på svenska)
Fel: ~~Vene-TSU-ela~~, utan
Rätt: Vene-SU-ela

Schweiz
Fel: ~~Svejjtsch~~
Rätt: Sch-vejts
(Sje-ljudet i början, kan vara en minnesregel)

Entrecôte
Fel: ~~Entre-kåå/Antre-kåå~~
Rätt: Antre-kått

Entusiasm
Fel: ~~Enntu-siasm~~
Rätt: Anntu-siasm

Koncern
Fel: ~~Kån-söörn~~
Rätt: Kån-säärn

Parentes
Fel: ~~Paran-tees~~
Rätt: Paren-tees

Bredvid
Fel: ~~Brövi~~ (jo, så säger en del i mitt födelselän Norrbotten)
Rätt: Bre-viid eller bree-vi (om norrbottniskt uttal, men inget ö, tack!)