Mediebrevet #61

– från en expert till en annan!

May 22, 2026

Fredag igen!

Jag har tagit nya branding-bilder till Spot On Communication – vad tycks? Superkul med lite nytt för det blir ganska tjatigt att posta samma om och om igen. Och oavsett hur egocentrerad jag ibland kan känna mig är det bara att inse att mitt varumärke bygger mycket på min personliga erfarenhet, och då behövs igenkänning och presentation.

Veckans kommunikation: Konsten med krishantering

🍋

Ingen har väl missat rapporteringen kring SVT:s Arvtagarna, internatskolans agerande och den efterföljande debatten. Den kris som Lundsberg befinner sig i just nu hade kunnat vara mindre.

Det här är ett bra exempel på att krisen övergår till att handla om något större än det som ursprungligen var grejen. När en organisation hamnar i en stor mediekris händer ofta detta:

Ledningen tror att den stora frågan handlar om själva händelsen (som kan vara mer eller mindre allvarlig i sig)
Sedan förflyttas berättelsen snabbt till att handla om något annat: Hur hanterade ni händelsen när ni fick kännedom om den?

Detta syns tydligt i den senaste debatten kring Lundsberg efter de första avsnitten av dokumentären.

Till en början låg fokus på de uppseendeväckande uppgifter som lyfts fram: vittnesmål om pennalism, tystnadskultur, maktstrukturer och olika former av förnedring mellan elever.

Men ganska snabbt flyttades fokus.

Frågorna blev i stället:

– Visste ledningen om det här?
– Om inte – varför inte?
– Om ni visste – varför agerade ni inte tydligare?
– Och om ni inte håller med – hur visar ni att ni tagit kritiken på allvar?

Det är en klassisk förflyttning i medielogik, och ärligt talat är frågorna mer än rimliga.

Själva problemet som orsakar en kris är alltså ofta bara första akten. Den andra handlar om ledarskap. Och när en organisation främst försöker skydda sitt varumärke, ifrågasätta avsändaren eller förklara varför bilden är felaktig uppstår ofta ett nytt problem: Problemet blir sviktande förtroende.

Detta betyder inte att all sakkritik alltid är berättigad, eller att en organisation ska acceptera varje beskrivning som presenteras. Det är fullt rimligt att invända mot faktafel eller ensidiga framställningar.

Men timing spelar stor roll. Det första människor brukar vilja höra är inte att bilden är fel. Den som kritiseras måste visa att den förstått varför människor reagerar. Skillnaden mellan Vi håller inte med om bilden och Vi behöver förstå varför bilden uppstått kan avgöra om man uppfattas som defensiv eller som ansvarstagande.

En klassiker vid krishantering är att använda positiv rapportering som krockkudde. Det gjorde Lundsberg genom att bjuda in youtubern Mauri Hermansson till skolan för att öka chanserna till gott rykte hos en stor ung publik.

Kommunikativt är detta kanske det mest intressanta exemplet, eftersom det illustrerar vad som sker när imagearbete uppfattas ske parallellt med krishantering. Risken är att kommunikationen börjar uppfattas som putsning av verkligheten i stället för problemlösning – och då blir förtroendeskadan ofta större än den ursprungliga kritiken.

Checklista för den som hamnar i kris:

🍋 Har vi förstått problemet? (Vet vi varför folk är upprörda?)
🍋 Hur visar vi att vi förstått?
🍋 Har vi lyssnat på kritikerna mer än vi försökt förklara hur vi ser det?

Kolla detta först – annars riskerar själva krishanteringen att bli nästa kris. Och så mitt återkommande råd: Ta hjälp utifrån! Ingen tänker klart under attack.

🍋

Veckans språk: Fruktigt vin är inte (så ofta) sött

🍋🍋
Jag är just nu inne i slutfasen av mina sommelierstudier så därav detta ämne:

Många säger:
Jag gillar inte söta viner, jag vill ha torra.

Sedan beställer de ett vin med mycket mogen frukt (som ibland har lite restsötma) – och blir jättenöjda.

Hur går det ihop?
Jo, hjärnan blandar ihop fruktighet och sötma, trots att det inte är samma sak.

När vi hör ord som persika, mango eller jordgubbar drar hjärnan lätt slutsatsen att det handlar om socker.

Men i vinvärlden beskriver fruktighet främst vilka smaker och aromer vi upplever, inte hur mycket socker vinet innehåller.

Ett vin kan alltså vara helt torrt och ändå smaka som att någon slängt ner en korg persikor och jordgubbar i glaset.

Så om du någon gång sagt Det här känns lite sött är du långt ifrån ensam.

Det är ofta inte socker du känner. Det är frukt. Stor skillnad i glaset!

Vill du prova exempel på detta kan du till exempel testa en torr Riesling från Alsace, som har mycket fruktsmak –superfräsch:

Eller en Sauvignon Blanc från Nya Zeeland, till exempel Stoneleigh – torr men mycket fruktig!

🍋🍋

Veckans recept: Fläskytterfilé i kakform

🍋🍋🍋

Det finns viss mat jag aldrig köper. Kassler är en sådan sak. Samma gäller fläskfilé, för jag tycker att det är lite trist. Men det finns ju undantag – detta är en supergod rätt som min mamma gör ibland. Supersmart att förbereda och slänga in i ugnen när gästerna kommer, gärna en dag när det är regnigt och ruggigt ute.

Fläskytterfilé i sockerkaksform

117KB ∙ PDF file

Download

🍋🍋🍋

Nu tar Mediebrevet paus några veckor eftersom undertecknad har fullbokad jobbkalender och måste spurt-studera vinmakeri och druvsorter inför dubbla examina i juni – men jag återkommer innan Almedalen.

Trevlig helg!
/Anja

🍋 Mediebrevet

Ready for more?